Simon Lindgren diskuterar i sin bok
”Populärkultur” de stereotyper, de koder och den diskurs som man kan finna i
mycket av den populärkultur som omger oss idag. Han menar att vi känner igen
oss och accepterar mycket av de koder som finns underliggande i de bilder och
texter som omger oss. Det är först när vi ställs inför kontrasten eller det som
ifrågasätter våra konventioner som vi tycks reagera för att de verkligen finns
och att det kanske också är först då som vi kan bearbeta och kanske också
skaffa oss nya insikter kring våra gamla konventioner.
Kanske vågar man jämföra detta med
HC Anderssens klassiska barnsaga ”Kejsarens nya kläder” där det faktiskt är det
lilla barnet som tillslut upptäcker hur galet det är ställt med Kejsarens ”nya”
kläder. …och där ingen annan tycktes ha för avsikt att ifrågasätta sina
konventioner.
Först när vi ser koderna och den
underliggande kontexten, det är först då som vi verkligen kan börja att
diskutera dessa koder och därefter kan vi också kanske skapa oss ett nytt
förhållningssätt. Lindgren påvisar detta i sin bok, bland annat ger han läsaren
möjlighet att jämföra två bilder med varandra. De båda bilder som Lindgren
använder är kvinnan som diskar och mannen som läser tidningen (s 123) och den
bild som visar mannen som diskar och kvinnan som läser tidningen (s 125)
Ofta lyckas konstnärer lyfta fram
och vrida till våra sedan tidigare etablerade konventioner och tydliggöra för
oss att vi faktiskt har dem och att vi är utsatta för och befäster dessa koder
och stereotyper i hela tiden.
Det finns många intressant symboler
som lyfts fram av den fotograf/konstnär som har gjort bilden. Framförallt blir
det intressant om man som västerlänning ingår i den kontext som bildmakaren försöker göra betraktaren
uppmärksam på.
Vid en någorlunda objektiv första
anblick se ser vi att bilden visar en kvinna. Närmare bestämt en kvinna på ett
kors. Kvinnan är naken förutom ett tygstycke som skyler hennes midja.
Bakgrunden är svart. Kvinnan är fastspikad och hon har en huvudbonad av törne
och hennes huvud hänger snett nedåt. Vi
kan se tydligt se det svarta korset mot den svarta bakgrunden. Kvinnan är vit. Kvinnan
har svart hår både på huvudet och i armhålorna. Spikarna är grova och det finns
en liten avsats på korset som kvinnan kan stå på. Jämförelsen med Jesus på korset är givetvis självklar.
Vill vi problematisera bilden
ytterligare så kan vi diskutera varför fotografen har valt just en kvinna på detta
kors. Den manlige Jesus korsfästelse är den yttersta symbolen för kristendomen
och att då problematisera och ändra på denna, kanske den mest välkända symbolen
för kristendomen, väcker säkert en rad frågor hos betraktaren. Kvinnan kan
symbolisera den ojämställdhet som fortfarande råder, inte minst, inom den
kristna kyrkan i världen. Att låta en kvinna ikläda sig rollen av Jesus-gestalt
och frälsare öppnar säkert upp för frågor av karaktären; manligt/kvinnligt,
jämställdhet, människors lika värde, detta inom kristendom men även i samhället
i allmänhet och även inom andra religioner. Fotografen har förmodligen medvetet
låtit kvinnan visa sitt hår i armhålorna. Detta förmodligen också för att
ställa frågor kring vad som är normalt och vad vi accepterar och inte
accepterar av män respektive kvinnors utseende. Inte minst intressant är varför
kvinnan är vit, detta väcker, i alla fall hos mig, frågor kring etnicitet, (…och
den vita människans övertro på sin egen förträfflighet.) Den vita kvinnan
skapar också en tydlig och skarp kontrast mot den svarta bakgrunden, vilket
kanske leda tankarna mot diskussioner kring det onda och det goda…
Våra värderingar behöver hela tiden
diskuteras och bilder av detta slag hjälper oss att hitta och se de
konventioner som vi ibland gör för sanna och inte alltid ifrågasätter. Detta liksom
”Kejsaren” som inte såg sig själv i spegeln…
Mvh
Ditt o Datt

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar